Hjärnspöken!!

Finns fullt med hjärnspöken innanför pannbenet på mig just nu. Och de är så många att jag vet inte hur jag ska göra för att be dem flyga väck. Jag vet varken ut eller in eller bak och fram...

Först och främst skriker dessa hjärnpöken på mig angående mina katter. Ska jag ha dem kvar?? Eller ska jag sälja dem?? Jag älskar mina katter, och jag tycker att det är mysigt att de kommer och säger god natt till mig om nätterna, och god morgon till mig om dagarna. Mysigt är det oxå när jag sitter vid tvn eller datorn, så hoppar de upp i knät på mig. Eller när jag går in på dass, så följer de efter... MEN jag har bestämt mig för att inte ha dem kvar. Jag tycker att jag inte kan ta hand om dem som man ska. Kan ju knappt ta hand om mig själv. Jag är ofta borta och stannar över natten. De blir ju så ensamma och katter ska ju ha sällskap. Vet inte varför jag tog hand om dem. Men jag har ju så svårt att säga nej till saker och ting, och ofta får jag ångest över mina beslut.

Sen har jag ett par andra hjärnspöken som bankar på i hjärnan. Jag är nu 24 år och vad har jag gjort i mitt liv?? INGENTING!! Jag har gått i skolan från första klass till studenten. Jag har jobbat till och från på Ekebygården, bott i Gävle i 8 månader, flyttat hemifrån, jobbat på Adlibris. Men nu, nu är jag arbetslös igen, och tycks ha fallit ner i en djup grop. Jag har en el-utbildning på gång, men vem vet om jag kommer att klara den utbildningen. Jag kanske inte ens kommer klara prövotiden på fyra veckor. MEN jag har fan gett mig tusan på att jag SKA klara av detta! Blod, svett och tårar lär nog tillkommas, men fan jag ska klara det!

Och de sista hjärnspökena är det här med lägenheten... Vet inte om jag ska köpa lägenheten eller om jag ska flytta. Men då är frågan, vart ska jag flytta??

Finns fler hjärnspöken som jag inte får nån ordning på, men det löser sig sa han som sket i vasken :P